Det är just de gångerna då man upplever att händelser, eller kanske rent av människor i din närhet suger (energitjuvar), som det är viktigt att lägga fokus på det som GER energi.

För energi finns alltid att fylla på; kanske från en riktig och sann vän, en kärlek, ett vänligt ord, en hand som i förbifarten läggs på din axel, en varm blick - kanske från någon man bara hastigt i ögonblicket byter den med...
Eller känslan av en ljum vind mot kinden, solen som försiktigt tittar fram. Det gäller att lägga fokus (känna) på de sakerna då dagar känns kämpiga att ta sig igenom. För dom finns, och kommer alltid att finnas. Och det kanske är tur? För hur skulle vi annars lära oss att se?